Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristens Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma hade fått ett av de anfall, som han ibland
led av, särskilt på mycket soliga dagar. Därför kunde
han nu på en lång stund icke bruka sina händer, varför
han gick sin väg ifrån dem. lämnande dem liksom förra
gången att själva betänka vad de borde göra. Ocli de
båda fångarna rådgjorde nu med varandra, huruvida de
borde följa jättens uppmaning eller icke, och sålunda
började de sitt samtal:
Kristen: Käre broder, vad skola vi göra? Det är ett
eländigt liv, vi nu framsläpa. För min del så vet jag
då sannerligen icke, vilket som är bäst: att fortfarande
leva så här eller att dö för sin egen hand. »Hellre vill
jag då bliva kvävd, hellre dö än vara intet annat än
knotor», säger Job. (Job. 7:15.) Mig förefaller graven
drägligare än detta fängelse. Skola vi följa jättens råd?
Hoppfull: Vår nuvarande belägenhet är verkligen
förfärlig, och döden skulle vara mig långt mera välkommen
än den tanken, att jag skulle bliva nödgad att stanna
här för alltid. Men låt oss betänka, att konungen i det
land, till vilket vi äro "på vandring, har sagt: »Du skall
icke dräpa I» Om vi således icke få taga en annan
människas liv, då är det oss i ännu högre grad förbjudet
att, enligt jättens råd, förkorta vårt eget liv. Dessutom
kan den, som dödar en annan, endast förgöra hans kropp;
men den, som dödar sig själv, han förgör på en gång
både sin kropp ocli sin själ. Och vad dessutom det
beträffar, min käre broder, att, som du sade, graven icke
är dig mera’motbjudande än denna fängelsehåla, så måtte
13 — Kristens resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
