Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristinnas Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Kristinna: Nåväl, kära Barmhärtig, då skall jag
säga dig, vad dn bör göra: följ med mig till den trånga
porten. Där skall jag å dina vägnar göra vidare
förfrågningar, och om du då icke får någon vidare
uppmuntran, så skall jag icke sätta mig emot, att du
återvänder till ditt hem. Ävenså vill jag då betala
dig för den vänlighet, som du bevisar mig och mina
barn genom att följa oss ett så långt stycke på vår väg.
Barmhärtig: Ja, jag vill gå dit med dig och sedan
må följderna gestalta sig huru som helst. Måtte endast
Gud så forma mitt öde, att jag finner nåd inför
Konungen över det Heliga landet och blir delaktig i
detsamma!
Nu gladde Kristinna sig innerligt, och det icke
endast därför att hon fått en följeslagarinna, utan
även emedan hon hade lyckats att hos denna flicka
uppväcka ett begär att allvarligt söka efter sin själs
frälsning.
Men då de nu tillsammans vandrade vägen framåt,
så började Barmhärtig att gråta. Då frågade
Kristinna :
’Varför gråter du så, min kära syster?’
Barmhärtig: Ack! Hur kan jag väl göra annat än
gråta, då jag tänker på mina stackars släktingar, vilka
ännu äro kvar i vår syndfulla stad? Huru uselt och
beklagligt är ej deras tillstånd! Och det, som gör
min sorg ännu bittrare, är, att de alis ej hava någon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
