Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rotfrukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
endast 7—8 cm. under ytan, och jorden mellan
raderna (som böra löpa på 60 cm:s inbördes av-
stånd) skottas upp över denna, så att den bildar
drillar eller små åsar över dem. Regnvattnet rin-
ner då lättare undan, och solen kommer bättre
åt att värma jorden. Potatisen står sålunda tor-
rare och varmare.
2) Det irländska lättingssgstemet på gräsvall:
Potatisen lägges ut på det oplöjda och ogrävda
gräsfältet i tre rader med 60 cm:s mellanrum.
I stället för fjärde rad borttages grästorven på en
remsa av 25 cm:s bredd, vars mittlinje löper
60 cm. från den tredje raden. Sedan läggas åter
tre rader potatis på gräsmarken och en 25 cm:s
torvremsa borttages, o. s. v. Från de blottade
remsorna tages med en spade litet jord och kastas
helt tunt över potatisraderna. Efter ett par dar
lägges något mera jord på dem, om ytterligare ett
par dar litet mera o, s. v. tills de äro täckta med
ett 15—20 cm:s lager. Gödsling behöves ej, men
skörden säges bli förvånande rik.
Försöka duger! Men det är knappast värt att
göra det på annan mark än den gräsbevuxna, ty
det är just gräsrötterna som luckrat upp jorden
och gjort den tjänlig för potatisen att växa i.
I alla andra fall måste man nog göra sig den
mödan att gräva eller plöja jorden för potatisen,
och bäst är att också gödsla den, om man vill ha
rik skörd. Denna växt älskar visserligen lätt jord,
Nordenstreng. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
