Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Baljväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
Dock böra de skördas tämligen späda. Låter man
dem mogna tills de lämpligen kunna spritas, skall
man finna även själva bönorna ätliga och goda.
De bruka i Amerika ätas till fläsk alldeles som
bruna bönor hos oss.
Märkas bör dock, att i och med det en enda
skidas frön mognat, är det slut med bildningen
av nya blomklasar i bladvecken. Man skall så-
ledes plocka undan alla skidor, innan fröna bör-
jat svälla, så länge man vill att nya skola växa
fram. Först när man har skäl att vänta frost
inom ett par veckor, låter man de största skidor-
na gå i frö.
Rosenbönorna kräva djup, kraftig jord, helst
arbetad 60 cm. på djupet och med brunnen göd-
sel i botten. De älska superfosfat och kaligödning
(eller aska), men behöva ej chilesalpeter eller
svavelsyrad ammoniak. Deras jordbädd bör ligga
lågt, så den biljdar en fåra, emedan de därige-
nom bli lättare att vattna. I torr väderlek kräva
de en grundlig vattning i veckan.
Man kan naturligtvis också så rosenbönor direkt
på kalljord, och det t. o. m. tidigare än andra
bönor, ty de gro vid lägre jordvärme, redan vid
-f- 8°. Men lika litet som andra bönor tåla de
frost, utan om sådan hotar efter det de kommit
upp, måste de täckas med tidningar el. dyl. Klart
är likväl, att man vinner både tidigare matnyttig-
het och rikare skörd, om man sår dem under
glas och sedan sätter ut dem med klump.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>