Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Statens hägn åt trädgårdsodlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig gällande i den grad som beräkning och
eftertanke för dess inneboende kraft ställer som stort
och givande mål: folkhälsa och nationell vinst.
Helt enkelt emedan den saknar utvecklingens och
den säkra avkastningens förnämsta grundval:
organisationen. Organisation, svarar man, hur
skulle en sådan ens vara möjlig, på så många
händer som denna verksamhet är fördelad? Men,
med risk att framkalla ännu mer och häpen
överraskning svarar jag helt lugnt — därför att
svaret är välbetänkt — endast på ett sätt och genom
en organisation: staten. »Staten», skulle den ta
befattning med något sådant som trädgårdsodling
— det har man väl aldrig hört talas om. Nej,
sannerligen ej, men det är just det som är galet.
Men den både bör och skall. Ty den ensam kan
samla intressen, överblicka möjligheterna och
inrikta arbetet. Vårt land, vårt folk, vår tid, ropa
de inte formligen därpå!
När det gäller att förse Sverige med
livsmedel kan trädgårdsskötseln åstadkomma mer än
man i allmänhet och myndigheterna i synnerhet
riktigt inse. Det är inget överord att den
förhållandevis framalstrar mer födoämnen än
lantbruket. Ty på varje ytenhet ger en välskött
trädgård alldeles avgjort rikare avkastning än den
bästa åker, icke blott pekuniärt, utan även i fråga
om näringsvärde. Säd är en alldeles utmärkt sak,
förvisso. Men om det någonsin har sannats att
människan icke lever av bröd allenast, så har det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
