Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Statens hägn åt trädgårdsodlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varit under världskriget. Ty rotfrukterna är det
som räddat Tysklands folk undan hungersdöden,
kålrötter, morötter, rödbetor, palsternackor,
potatis m. m. Hatten av för dessa milda och
människovänliga väsen! Värdigt sälla sig ärter och
bönor, dessa äggviterika läckerheter, till dem.
Och frukten, hälsobringaren, ger vare sig brist
eller överflöd på ett fettämnen råder, förutom
allt annat även ett värdefullt, hos oss alldeles
för litet nyttjat sovel till brödet.
Även blomsterodlingen, trädgårdens tredje
huvudavdelning, kräver sitt organiserande skydd för
att så framgångsrikt som nu i längden uthärda
och bestå den utländska konkurrensen.
Den svenska trädgårdsodlingen har redan givit
så vackra resultat, att staten borde skynda att
uppmuntra den med en stödjande organisation.
Därmed skulle folknäringen verksamt främjas.
Ty det faller av sig själv, att en verksamhet som
åtnjuter statens hägn har helt andra
utvecklingsmöjligheter än en som får treva sig fram helt
och hållet på egen hand. Och vad vår
trädgårdsskötsel mest och kännbarast har saknat, är just
organisation och målmedveten ledning. Det vore
därför nationalekonomiskt klokt, om staten gåve
den detta.
Visserligen, svaras det. Men är det inte här,
som med tulipanarosen, mycket lätt att säga, men
utföra det, d. v. s. dra upp riktlinjerna för denna
statens verksamhet, hur skall det tänkas — och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
