Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kejsarens syn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTUSLEGENDER
— Se! befallde hon honom, och kejsaren upplyfte sina
ögon och såg. Rymden öppnade sig för hans blickar, och de
trängde bort till fjärran österland. Och han såg ett torftigt
stall under en brant klippvägg och i den öppna dörren några
knäböjande herdar. Inne i stallet såg han en ung mor på knä
framför ett litet barn, som låg på en halmkärve på golvet.
Och sibyllans stora, knotiga fingrar pekade hän mot detta
fattiga barn.
— Ave Cesar! sade sibyllan med ett hånskratt. Där är
den gud, som skall tillbedjas på höjden av Kapitolium!
Då ryggade Augustus tillbaka för henne som för en
vansinnig.
Men över sibyllan föll den mäktiga siaranden. Hennes
skumma ögon började brinna, hennes händer sträcktes mot
himlen, hennes stämma förändrades, så att den inte tycktes
vara hennes egen, utan hade sådan klang och kraft, att den
kunde ha hörts över hela världen. Och hon uttalade ord, som
hon tycktes läsa uppe bland stjärnorna:
"På Kapitoliums höjd skall världsförnyaren dyrkas,
Krist eller Antikrist, men icke bräckliga mänskor."
När hon hade sagt detta, skred hon bort mellan de
skräckslagna männen och gick långsamt nedför bergshöjden och
försvann.
Men Augustus lät nästa dag strängeligen förbjuda folket
att resa honom något tempel på Kapitolium. I dess ställe
byggde han där en helgedom åt det nyfödda gudabarnet och
kallade den himmelens altare, Ara coeli.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
