Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betlehems barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIST IJSLilGENDER
och fattade med bara händer om de blottade svärden för att
avvända dödshugget. Några kvinnor, vilkas barn redan voro
döda, störtade sig mot krigsknektarna, grepo dem vid
strupen och försökte ta hämnd för sina små genom att
strypa deras mördare.
Under denna vilda förvirring, medan förfärliga skrik ljödo
genom palatset och de grymmaste blodsdåd utövades, stod
krigsknekten, som brukade hålla vakt vid stadsporten,
alldeles orörlig just vid början av trappan, som ledde ner från
galleriet. Han deltog inte i striden och mördandet; endast
mot de kvinnor, som hade lyckats rycka till sig sina barn
och försökte fly med dem utför trappan, lyfte han svärdet,
och blotta anblicken av honom, där han stod mörk och
obeveklig, var så skrämmande, att de flyende hellre kastade sig
ner över balustraden eller vände om in i stridsvimlet, än de
utsatte sig för faran att tränga förbi honom.
"Voltigius har sannerligen gjort rätt, som har givit mig
denna post", tänkte krigsknekten. "En ung, obetänksam
krigare skulle ha lämnat sin plats och givit sig in i vimlet.
Om jag hade låtit locka mig härifrån, skulle minst ett tiotal
barn ha undkommit."
Vid det han tänkte så, fästes hans uppmärksamhet på en
ung kvinna, som hade ryckt till sig sitt barn och nu i snabb
flykt kom rusande mot honom. Ingen av de legionärer, som
hon måste springa förbi, kunde stänga hennes väg, därför att
de befunno sig i full kamp med andra kvinnor, och på så
sätt hade hon nått fram till ändan av galleriet.
"Se där en, som håller på att komma lyckligt undan!"
tänkte krigsknekten. "Varken hon eller barnet är sårade.
Om nu inte jag stode här–-"
Kvinnan kom emot krigsknekten med en fart, som om
hon flöge, och han hade inte tid att tydligt uppfatta hennes
eller barnets ansikte. Han endast sträckte ut svärdet, och
med barnet i sina armar störtade hon däremot. Han väntade,
att i nästa sekund både hon och barnet skulle falla
genomborrade till marken.
Men i detsamma hörde soldaten ett ilsket surrande över
sitt huvud, och strax därpå kände han en häftig smärta i ena
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
