Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Nasaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTUSLEGENDER
krukmakarens käril likaväl som plankan, som gnisslade
under timmermannens såg, och det vita doket, som omgav
Marias ansikte.
Men allra skönast blänkte solskenet i de små
vatten-polarna, som hade samlat sig mellan de stora, ojämna
stenflisorna, som täckte gatan. Och helt plötsligt stack Jesus
sin hand ner i den pöl, som var närmast honom. Det hade
fallit honom in, att han skulle måla sina gråa fåglar med
det gnistrande solskenet, som hade givit en så vacker färg
åt vattnet, åt husväggarna, åt allt omkring honom.
Då gjorde sig solskenet ett behag av att låta sig uppfångas
som färg ur en målarkopp, och när Jesus strök ut det över
de små lerfåglarna, låg det stilla och betäckte dem från
huvud till fot med en diamantliknande glans.
Judas, som då och då kastade blickarna över till Jesus,
för att se om denne gjorde flera och vackrare fåglar än han,
gav till ett utrop av förtjusning, då han såg hur Jesus målade
sina lergökar med solsken, som han uppfångade ur gatans
vattenpölar. Och Judas doppade också han ner sin hand i
det lysande vattnet och sökte att uppfånga solskenet.
Men solskenet lät inte fånga sig av honom. Det gled bort
mellan hans fingrar, och hur snabbt han än försökte röra
sina händer för att gripa det, smög det sig undan, och han
kunde inte skaffa en nypa färg för sina stackars fåglar.
— Vänta, Judas! sade Jesus. Jag ska komma och måla
dina fåglar.
— Nej, sade Judas, du får inte röra dem, de är goda
nog, sådana de är.
Han steg upp, medan hans ögonbryn rynkade sig och hans
läppar betos samman. Och han satte sin breda fot på fåglarna
och förvandlade dem en efter annan till en liten tillplattad
lerklimp.
När alla hans fåglar voro förstörda, gick han fram till
Jesus, som satt och smekte sina små lerfåglar, vilka gnistrade
som juveler. Judas betraktade dem en stund under tystnad,
men så lyfte han foten och trampade ner en av dem.
När Judas drog undan foten och såg hela den lilla fågeln
förvandlad till grått ler, kände han en sådan lisa, att han
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
