Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den heliga Veronikas svetteduk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTUSLEGENDER
efter, det är profeten från Nasaret", sa mannen. Då slog
hon händerna samman i förvåning, och hennes ögon tårades.
"O, du helige! O, du bärare av Guds makt!" utropade hon.
"Du har botat mig!"
Men den ridande lyfte opp henne i sadeln och förde henne
till staden i bergssluttningen och gick med henne till de
äldste och prästerna och talade om för dem hur han hade
funnit henne. De utfrågade noga alltsammans, men då de
fick höra, att jungfrun var född i ödemarken av sjuka
föräldrar, ville de inte tro, att hon var botad. "Gå tillbaka
dit, därifrån du har kommit!" sa de. "Om du har varit
sjuk, måste du förbli det under hela ditt liv. Du ska inte
komma hit till staden för att smitta ner oss andra med din
sjukdom."
Hon sa till dem: "Jag vet, att jag är frisk, för profeten
från Nasaret har lagt sin hand på min panna."
När de hörde detta, utropade de: "Vem är han, att han
skulle kunna göra de orena rena? Allt detta är ett
bländ-verk av de onda andarna. Gå tillbaka till de dina, på det
att du inte måtte bringa oss alla i fördärvet!"
De ville inte förklara henne botad, och de förbjöd henne
att vistas i staden. De förordnade, att envar, som gav henne
skydd, också skulle förklaras oren.
Då prästerna hade fällt denna dom, sa den unga
jungfrun till mannen, som hade funnit henne ute på fältet: "Vart
ska jag nu gå? Måste jag åter gå ut i ödemarken till de
sjuka?"
Men mannen lyfte henne åter opp på sin häst och sa till
henne: "Nej, du ska ingalunda gå ut till de sjuka i deras
klipphålor, utan vi två ska dra bort över havet till ett
annat land, där det inte finns lagar för rena och orena."
Och de–
Men när vingårdsarbetaren hade hunnit så långt i sin
berättelse, reste sig slaven och avbröt honom.
— Du behöver inte förtälja något mer, sade han. Stå
hellre opp och följ mig på väg, du, som känner till bergen,
så att jag kan börja min hemfärd redan i natt och inte be-
86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
