Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den heliga Veronikas svetteduk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTUSLEGENDER
— Det är dock sanning och ingen dröm, att jag har sett
Faustina i Jerusalem, sade den unga retorn.
— Jag ska åtaga mig att försvara mitt handlingssätt inför
kejsaren, sade Pilatus. Han ska förstå, att denna svärmare,
som utan motstånd lät misshandla sig av mina knektar, inte
skulle ha ägt makt att hjälpa honom.
I detsamma som dessa ord uttalades, genomfors huset av
ett dån som av en våldsamt rullande åska, och en
jordbävning skakade marken. Landshövdingepalatset stod dock kvar
oskadat, men under minuterna efter jordbävningen hördes
från alla håll ett skräckinjagande buller av instörtande hus
och fallande pelare.
Så snart som en människoröst kunde göra sig hörd, ropade
landshövdingen till sig en slav.
— Skynda dig ut till avrättsplatsen och befall i mitt
namn, att profeten av Nasaret ska tas ner av korset!
Slaven skyndade bort. Bordssällskapet begav sig ur
matsalen ut i peristylen för att vara under öppen himmel, ifall
jordbävningen skulle förnyas. Ingen vågade yttra ett ord,
medan de avvaktade slavens återkomst.
Denne kom tillbaka mycket snart. Han stannade inför
landshövdingen.
— Du fann honom i livet? sade denne.
— Herre, han var avliden, och i samma ögonblick, som
han hade givit opp andan, skedde jordbävningen.
Knappast var detta sagt, förrän ett par hårda slag ljödo
mot den yttre porten. När dessa slag hördes, ryckte alla till
och sprungo upp, som om det hade varit en förnyad
jordbävning.
Strax därpå kom en slav.
— Det är den ädla Faustina och Sulpicius, kejsarens
frände. De är komna för att be dig hjälpa dem att uppsöka
profeten från Nasaret.
Det gick ett sakta sorl genom peristylen, och några lätta
steg hördes. Då landshövdingen såg sig om, märkte han, att
hans vänner hade dragit sig undan från honom som från en,
vilken är hemfallen åt olyckan.
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
