Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att sorgfälligt gömma de penningar han erhållit af
fruktan för ryssarnes långa fingrar och spejande ögon.
Innan Ranck lemnade Mäntsäle skref han följande
rader till amiralen:
Har efter många besvärligheter anländt till
Mäntsäle. Jag förföljes på vägen af en utskickad
kossack-patrull från ryska högqvarteret, som lägger ständiga
hinder i vägen för min resa. Upphöra ej dessa, är
fara värdt att mitt uppdrag misslyckas. Mitt lif
sväfvar i fara, ty man tyckes hafva föresatt sig att till
hvad pris som helst hindra min fortkomst.
R—k
Den norra kuriren.
Han förseglade brefvet och lemnade det till
Lång-Erik, som lofvade att med säkert bud fortskaffa det
till Sveaborg. Sedan denna angelägenhet blifvit
ombestyrd lemnade våra resande Mäntsäle. Dagen var
solvarm och lugn. Snöskaren började att smälta och
tecken till en annalkande vår började att visa sig.
Tranorna började att anlända och på de stora
insjöarne syntes en och annan öppen vak som strömmen
bildat. Bondgårdarne vid vägen syntes öde och tomma.
Allt lif tycktes utdödt, endast i de större byarne
sågos några bleka uthungrade varelser, hvilka med slö
likgiltighet buro sitt öde.
Kutumäki var en stor och talrikt befolkad by, hvars
yttre angaf välmåga, och som ej tycktes hafva blifvit
så svårt hemsökt af fienden. Flera af ortens
ståndspersoner hade här nedslagit sina bopålar. Ranck körde
fram till skjutsstationen. Mycket folk var samladt på
gården och bland dem upptäckte Ranck den trubbiga
näsan och höga pelsmössan af en rysk
kossackunder-officer, hvars ögon oaflåtligt stirrade på Rancks ansigte
alltsedan han varseblifvit honom.
"Den der kuriren är bestämdt född med
segerhufva," mumlade kossacken i det han vred på sina
långa mustacher. ’’Förhuggningen på vägen mellan
Lojo och Mäntsäle har han lyckligt passerat och i
Lång-Eriks klor har han ej heller fastnat. Min befälhafvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
