- Project Runeberg -  Krona och Törne /
141

(1882) [MARC] Author: Henrik af Trolle
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

måste veta härom, ty fördenskull har han qvarlemnat
mig här på utkik."

Ranck, som ej ett ögonblick lemnat kossacken ur
sigte, såg honom begifva sig till stallet förmodligen i
afsigt att sadla sin häst. Ranck följde efter honom
och inkom just i stallet som kossacken lade sadeln på
hästryggen.

"Jag tycker ej om att ni rider ut och utsätter er
för solstrålarne," yttrade Ranck, i det han gick fram
till kossacken. "Dessutom har ni sett på mig med
edra oförskämda korpögon alltsedan jag kom in på
gården och detta har retat mig till vrede. Ni är min
fiende och med lifvet kommer ni ej härifrån. Ni har
länge nog förföljt mig och nu är det min tur att tacka
er för sist."

Kossacken skrattade vildt. Han gick fram mot
Ranck med utsträckta armar för att gripa tag uti
honom, men innan han visste ordet af hade Ranck böjt
sig ned och med ett språng likt tigerns kastat sig
öfver honom, fällt honom till golfvet och med sina
senfulla händer omfattat hans strupe. Det var en
manöver, som ofta användes af öknens araber och beduiner,
och som Ranck förmodligen inhemtat hos dessa
folkslag.

"Pardon, nåd," rosslade kossacken, "jag skall. . .

Svaret blef att Rancks händer ännu fastare klämde
åt om den olyckliges strupe. Några sekunder till och
han var ett lik.

"Det var nummer ett!" mumlade Ranck. "Hade
Nerpes på Mäntsäle ej varit en redbar man, hade det
gått mig likaledes. Jag har nu en förföljare mindre
men nu gäller det att få undan och dölja liket."

Han gick ut på gården och uppsökte Pavo.

"Följ mig genast," befalde Ranck. Han och Pavo
gingo in i stallet. När den sistnämnde fick se
kossacken studsade han.

"Aha, jag förstår, ett af våra förebud," mumlade
ban. "Jag såg honom för några ögonblick tillbaka lifs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:30:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kronaoch/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free