- Project Runeberg -  Krona och Törne /
193

(1882) [MARC] Author: Henrik af Trolle
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"I Finlands alla kyrkor hållas förböner för våra
vapens seger. Presterskapet är lika fosterländskt
sin-nadt som folket. På dess uppmaning väpna sig
bönderna öfverallt. Förstode öfverheten sin sak och
ordnade rörelsen, skulle hela landets manliga befolkning
resa sig såsom en man. Inom ett par veckor skulle
det ej finnas en enda moskovit på Finlands jord."

"Det är sant, de, som skulle styra och ställa för
oss, förstå ej eller vilja ej förstå hvad som bör göras,"
svarade Kittulanka. "Men tyst, var det ej
stormklockan jag hörde från byn? Är fienden der åter eller
hvad kan väl vara på färde?"

Presten, Kittulanka och hans hustru skyndade alla
tre ut ur pörtet.

Utkomna hörde de tydligt stormklockans hemska
toner ljuda ifrån byn på samma gång ett rödaktigt
sken syntes höja sig på den nordvestra himlen.

"Elden är lös i byn, det slår ej fel," yttrade
kyrkoherden. "Jag måste skynda till Ylistaro och se till
hvad som är på färde. Farväl med er, måtte blott ej
fienden anstalt branden, det beder jag till Gud."

Han tryckte Kittulankas hand och skulle just
aflägsna sig, då Alarik med skyndsamma steg syntes
närma sig till dem.

"Hvad är på färde, efter stormklockan röres i
Ylistaro?" sporde presten den unge finnen, som nu
hunnit fram till dem.

"Den förrädaren Savilaks har blott fått sin lön,"
svarade Alarik med blossande ansigte. "Hans hus
ligger snart i aska och alla hans derinom förvarade
egodelar. Sjelf lär han väl göra dem sällskap, ty
oaktadt huset var ett brinnande bål, såg jag med egna
ögon huru han rusade in i den brinnande bygnaden
förmodligen för att rädda en del af sina skatter.
Stormklockan har tystnat, ett tecken att branden är slut, ha,
ha, ha!"

Den unge mannen skrattade vildt och hastade in
i pörtet, de trenne utanför varande personerna kastade
en betecknande blick på hvarandra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:30:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kronaoch/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free