- Project Runeberg -  Krona och Törne /
216

(1882) [MARC] Author: Henrik af Trolle
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det är natt. Menniskoslagtandet har för
längesedan upphört. Döden har här haft en rik skörd. Hvilka
gräsliga bilder möter ej här ditt öga! Se denne unge
man, som ligger der med bleknad kind och brustet
öga! Hans dödskamp har varit förfärlig, med sina
händer har han uppryckt det växande gräset rundtomkring
sig. Der ligga en finne och en ryss. I sjelfva
dödsminuten har hatet ej vikit ur deras bröst. De hafva
med sina sista krafter söndersargat hvarandra och ligga
stelnade, omslutande hvarandras kroppar. Det är
gräsligt, ohyggligt, förfärligt. Åsynen af ett slagfält kan
komma blodet att stelna i våra ådror. Ingen blödig
man bör blifva soldat, och den tanken, att menniskan
är ett vilddjur till sin natur, ligger sannerligen nära
till hands.

Ur en hög af lik framkrälar en man. Det är en
blodig vålnad, som uppstår i nattens tysta timme. Det
ljuslockiga håret är klibbigt af blod. Hans ansigte är
fullt af sår och hans kropp sargad och genomskjuten.
Han har varit en af dagens hjeltar. Han var en af
de första som inträngde i Lappo by. Hans namn är
Alarik Kittulanka.

Han stapplar framåt några steg, plötsligt
uppgifver han ett svagt rop. Han har stött på en ung qvinna,
som forskande bland liken med långsamma steg
vandrar bland de döda.

Äfven hon, den unga qvinnan uppgifver ett rop.

"Söker du mig eller honom?* frågar Alarik.

"Dig," svarar hon. "Jag har blifvit grymt
straffad. Min faders gård är bränd och sjelf har han
omkommit i lågorna. Min make är död. Är din hämd
tillfredsstäld Alarik, kan du nu förlåta mig?"

"Ja, må äfven Gud tillgifva dig ditt brott. Jag
står vid dödens port och dödens jungfru sitter vid mitt
hjerta."

"Hvarthän skall jag föra dig? till ambulansen att
förbindas?"

"Mina sår kunna ingen förbinda, jag skall släpa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:30:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kronaoch/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free