Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK MATTSSON: — Ja, ä dä int håken va dä går unnan ...
ANDERS PERSSON: — Visst, visst, och när du kommer till
Gävle, har du hamnbåtar från världens alla hörn. Jag har
knogat där med hamnbyggen, å du skull si en tocken sjöfart där
är. Nä, gubbar, ni ska si att Sandviken har framtin för sej.
När nåra år har gått, kommer här å resa sej ett samhälle,
kanske lika stort som Rättvik, å hä är int nån vanlig bondby, dä vill
ja lova.
JOHAN ZETTERBERG: — Å en häjr kanalen, som vi håller
på å gräjva och som ska dra hela bruke, kanske en gång inte
ens räcker å kyl åv verktygen i, för så stort ha bruke vurti. Du
sir de ljust du Persson. Du kommer nog å lyckas du mej . ..
ERIK MATTSSON: Du menar att ångkraften ska dra hela
bruke, sen allt vattne i ån gått i kylhoarna. Ni kan lägga opp
dä, gubbar. Ja, funderte ett slag att jag skull spar ihop till en
Amerikabiljett å far över. Men är dä så dä går å skape sej en
framtid i Sandviken, så kan dä ju händ, att en stannar. Annars
är dä og månge storforspojkar, som fått dä bra i Amerika. ..
ANDERS PERSSON: — Å du, Zetterberg? Går du med
Amerikagriller å?
JOHAN ZETTERBERG: — Naj, jag kommer nog å stanna.
Göransson har lova mejg å få komma ner ve bruke, när dom
drar på.
ANDERS PERSSON: — Till bessemerblåsningen ?
ZETTERBERG: — Nej, jag hör till dä där lage upplänningar,
som ska till hyttan.
ERIK MATTSSON,
(spottar i näven och fattar släggan):
— Nä, nu är dä väl bäst å hugg i igen, om hyttan nån gång
ska bli färdig å dra på åt alla upplänningar.
(Mattsson höjer släggan. Persson sätter sig på stenen och börjar vrida
borren. Efter några slag slinter släggan och slår Persson på fingrarna.
Denne rycker åt sig handen och börjar jämra sig).
ERIK MATTSSON: — Få si! Var dä nog?
(Mattsson skyndar sig efter en storväst, som ligger på slänten, och virar
in Perssons skadade hand i denna.)
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
