Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATTSSON,
(vänd till Zetterberg):
— Se till, att Dal-Britta kommer hit fort! Här passar hon
nu bättre än å dra rallarkärror.
(Zetterberg försvinner som ett skott.)
PERSSON: — Dä var nog inte så farligt, tror jag. Ett
ordentligt tjyvnyp var dä i alla fall, dä svider som eld.
MATTSSON: — Dä är rätt gry i dej, Persson. Du låter int
åv dej i onödan. Du är som gubben Hallberg från Hälsingland.
Du har väl hört talas om honom? Han, som råka ut för
stenrase i hamn i Gävle.
(Lindar storvästen hårdare om handen, och man får det intrycket, att
Mattsson talar för att Persson, som ser medtagen ut, ska tänka på något
annat än på den skadade handen.)
PERSSON: — Va va dä mä Hallberg?
MATTSSON: Jo, när han kom in till doktorn, så ville
doktorn kapa benet på’n å ge’n träben i stället. Dä är ju så många,
sa doktorn, som har träben och klarar sej bra mä dom. Men
vet du va Hallberg svarte?
PERSSON: — Nä.
MATTSSON: — Jo, han sa: Hör han, doktorn, ge han fan
i å kapa bene. Dä har vari så snällt å gått på i alla år, så dä
är bäst å få ha dä kvar. Får jag ett träben, jag, så spricker
dä bara sönder å så växer dä vägglöss i djävilskape.
(De skrattar bägge åt den mustiga historien. Man hör bråda steg,
och ur kulisserna kommer Zetterberg med Dal-Britta i sällskap.)
DAL-BRITTA: — Hur ställer ni te dä här nu då karar?
Har ni int lärt er slå rätt på borrn än, fast kanaln snart är
färdig.
(Går fram till Persson och vecklar upp storvästen för ett se på den
skadade handen. Under tiden står Mattsson och Zetterberg tysta och ser på.)
DAL-BRITTA : — Kan ni förmå er å få hit lite vatten! Skölj
ur ämbaret. Men dra inte haserna! — —
(Zetterberg försvinner med ämbaret. Dal-Britta plockar med Perssons
trasiga hand.)
DAL-BRITTA: — Ni bär er åt karar, som om ni allri skulle
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
