Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra vigilian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
blev Veronicas vita klänning endast något litet
nerstänkt. Studenten Anselmus’ lyckliga
förändring undgick icke konrektor Paulmann; han
återfick sin goda tanke om honom och bad honom
förlåta de hårda ord, som han nyss låtit undfalla
sig. — Ja, tillfogade han, man har exempel på,
att vissa synvillor kunna förfölja en människa
och i hög grad ängsla och plåga henne, men
detta beror på kroppslig sjukdom, och däremot
hjälper blodiglar, som man, salva venia,
placerar på bakdelen, såsom en berömd nuiriera
död forskare Bevisat.
Studenten Anselmus visste verkligen inte själv,
om han varit drucken, vansinnig eller sjuk, men
i varje fall tyckte han blodiglarna vara alldeles
onödiga, då de eventuella synvillorna ju voro
helt försvunna, och han kände sig alltmer
upprymd, ju bättre det lyckades honom att
uppvakta den vackra Veronica med allahanda
artigheter.
Efter den enkla måltiden gjordes som vanligt
musik. Studenten Anselmus måste sätta sig vid
klaveret, och Veronica lät höra sin ljusa, klara
stämma. — Ärade mademoiselle, sade
registrator Heerbrand, ni har en stämma som en
kristallklocka! — Å nej, inte som en kristallklocka, flög
det ur studenten Anselmus, han visste icke själv
hur, och alla sågo på honom förundrade och
häpna. — I fläderträden klinga kristallklockor
underbart, underbart! fortsatte studenten Anselmus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
