Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje vigilian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
var det, som stod bredvid mig), skulle jag
ögonblickligen fått slag eller blivit vansinnig. Alla
uppmuntrande ord, alla förnuftiga föreställningar
från konrektor Paulmann och registrator
Heer-brand tjänade till intet; icke ens den blåögda
Veronica lyckades rycka upp honom ur det
tungsinta tillstånd, vari han sjunkit. Man höll honom
nu i själva verket för själssjuk och funderade på
medel att förströ honom. Registrator Heerbrand
ansåg, att ingenting kunde vara mera tjänligt
härtill än arbetet hos arkivarien Lindliorst med
manuskriptens avskrivande. Det gällde bara att på
lämpligt vis göra studenten Anselmus bekant
med arkivarien Lindhorst, och då registrator
Heerbrand visste, att denne så gott som varje afton
besökte ett känt kafé, inbjöd han studenten
Anselmus att tillsvidare varje afton på hans
bekostnad dricka ett glas öl och röka en pipa på
samma kafé, ända tills han på ett eller annat sätt
blivit bekant med arkivarien och kommit överens
med honom om kopieringen av manuskripten,
vilket anbud studenten Anselmus tacksamt antog.
— Ni förtjänar himlens belöning, ärade herr
registrator, om ni kan få den unge mannen att ta
reson, sade konrektor Paulmann. — Himlens
belöning, upprepade Veronica, i det hon fromt lyfte
ögonen mot himlen och livligt tänkte på, vilken
riktigt intagande ung man Anselmus dock redan
var, även utan reson!
Då arkivarien Lindhorst just stod i begrepp
3. — Hoffmann. Den gyllene krukan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
