Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte vigilian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
der mig, herr Anselmus, att ni äntligen håller ord,
följ nu bara med mig, ty det är bäst, att jag
för er direkt till laboratoriet.
Vid dessa ord gick han hastigt tvärsöver den
länga förstugan och öppnade en liten sidodörr,
som ledde ut till en korridor. Anselmus följde
förtröstansfullt efter arkivarien. De kommo från
korridoren in i en sal eller snarare ett härligt
växthus, ty på båda sidor sträckte sig ända upp till
taket allahanda sällsamma och underbara växter,
ja, stora träd med egendomligt formade blad och
blommor. Ett magiskt, bländande ljus utbredde
sig överallt, utan att man kunde se, varifrån det
kom, ty intet fönster kunde upptäckas. Då
studenten Anselmus blickade in bland buskarna och
blommorna, var det, som om långa gångar
sträckte sig bort i fjärran. I det djupa dunklet
bland cypressernas täta grönska skimrade
mar-morbassänger, varur egendomliga figurer höjde
sig, sprutande kristallstrålar, som plaskande
ned-föllo i glänsande liljekalkar. Sällsamma stämmor
viskade och susade i denna skog av underbara
plantor, och härliga dofter svävade runtomkring.
Arkivarien var försvunnen, och Anselmus såg
blott framför sig en jättebuske av lysande
eldsliljor. Berusad av denna anblick och av den ljuva
doften i denna feträdgård, stod Anselmus som
förtrollad. Då började det överallt fnissa och
skratta, och pipiga stämmor retades och
hånade: — Herr studiosus, herr studiosus, varifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
