Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde vigilian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<^3 90
hjärta berätta dig, käre Anselmus, vad du bör
veta för att riktigt lära känna min fader och
för att överhuvudtaget kunna rätt förstå, hur
det förhåller sig med honom och med mig.
Det föreföll Anselmus, som om han vore så
fast bunden och omslingrad av denna ljuva och
kära gestalt, att han icke kunde förflytta eller
röra sig utan henne, och att det var slagen
av-hennes puls, som vibrerade genom hans nerver
och fibrer. Han lyssnade till varje hennes ord,
som trängde ända till hans innersta och som
likt en blixt tände i hans hjärta en himmelsk
sällhet. Han hade lagt sin arm om hennes liv,
som var smärtare än allt smärt, inen hennes
skiftande, glänsande dräkt var så glatt och hal,
att det tycktes honom, som om hon med en
hastig rörelse skulle obönhörligt kunna glida ifrån
honom, och han bävade vid denna tanke. — Ack,
lämna mig icke, ljuva Serpentina, utropade han
utom sig, endast du är mitt liv! — Icke förrän
jag berättat dig allt, vad du i din kärlek till
mig kan fatta, sade Serpentina. Vet alltså, käraste,
att min far härstammar från salamandernas
underbara släkte, och att jag har hans kärlek
till den gröna ormen att tacka för mitt upphov.
I uråldrig tid härskade i underlandet Atlantis den
mäktiga andefursten Fosforos, som
elemantar-andarna tjänade. Engång gick den salamander,
som han älskade framför andra (det var min
fader), omkring i den präktiga trädgård, soin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
