Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde vigilian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
över ormarna som en bländande ljusstråle bland
flammorna. Och nu sprutade ur de uppspärrade
gapen eldkaskader ned över Anselmus, och det
var som eldströmmarna förtätades omkring hans
kropp och blevo till en fast, iskall massa. Men
under det Anselmus’ lemmar sammanpressades
allt hårdare och hårdare, tills de stelnade och
domnade bort, förlorade han slutligen
medvetandet. Då han åter kom till sig själv, kunde
han icke röra sig. Han var liksom omgjuten av
ett lysande sken, vilket han stötte emot, då han
ville lyfta en hand eller eljest röra en lem.
— Ack! Han satt i en väl tillsluten kristallflaska
på en hylla i arkivarien Lindhorsts bibliotekssal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
