Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Första Kapitlet.
Unionens tillkomst.
Äldre unioner mellan Sverige och Norge. — 1809 &ra planer. — 1812
&ra politik. — Kielerfreden. — Februariproklamatiouen. — Notaka
upproret. — Moaskonventionen.
Den första gång som Sverige och Norge i historisk
tid hört tillsammans ligger nästan jämt ett halft årtusende
före den nuvarande unionen. År 1319 fingo nämligen rikena
samme konung; men därmed var också gemenskapen slut,
det stannade vid ett oklart löfte om inbördes hjälp i krig.
Och efter en kort tid föll denna förening åter bort, i det
Norge fick egen konung igen, 1343.
Andra gången de tvenne kommo samman var Danmark
med. Det var år 1389. Förhållandet emellan rikena,
ehuru föremål för en mängd lagstiftningsförsök, blef .aldrig
fast ordnadt. Denna gängen afsåg man emellertid en något
större samhörighet, i det att rikena skulle vara som ett
helt gent emot utlandet (därför krig och förbund
gemensamma) samt icke blott för den gången utan äfven för
framtiden hafva samme konung (därför konungavalet
gemensamt) ; sinsemellan skulle de vara fullkomligt lika goda.
En enda gång, år 1436, var det tal om ett särskildt sätt
för att fatta beslutet i de gemensamma frågorna; konungen
skulle nämligen höra hela rådet i det riket där han var
samt två rådsherrar från hvartdera af de andra rikena,
således ett sammansatt råd af samma slag som de nuvarande.
Men däraf blef intet.
Kort därpå, år 1439, föll Norge ur föreningen och
ersatte den genom vänskapliga förbund med Sverige år
1441. Redan 1442 återkom det, till 1448, stannade därefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
