Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligger, det andra återställdes till stortinget, sedan det blifvit
försedt med påskrift — antedaterad på 4 November — att
kommissarierna antagit det. Denna påskrift är sålunda en
ratifikation af fördraget, såsom den ock kallas i stortingets
protokoll för följande dag. Försåvidt åter GL. verkligen
var norsk författning och intet mera, så kräfdes dessutom
ett yttre tecken på att den var af Norges konung
sanktionerad; stortinget själft beslöt den 14 November att det
skulle utarbetas ett förslag till "K. M:ts sanktion" (ehuru
det senare ville undvika detta uttryck); och något efteråt
öfverenskom man att sätta en sådan handling i spetsen för
GL., då den trycktes, med dagteckning af den 10 November.
Såsom vi nu läsa denna "Kongeriget Norges
Grundlov", är den alltså försedd med tvenne bekräftelser. En
står framför densamma, det är norske konungens sanktion
på Norges författning, och till tecken därpå är den ock
kontrasignerad af en norsk ämbetsman. Den andra står
bakefter med titeln "de svenske Commissariers Paategning",
det är svenske konungens ratifikation på unionsfördraget,
och till tecken därpå innehåller den en uttrycklig
reservation för Sveriges grundlags helgd.[1]
I sin egenskap af traktat var nämligen GL. ännu icke
definitiv. Konungen af Sverige är icke alldeles oinskränkt
i sin rätt att sluta traktater; om de medföra ändring i
Sveriges lagar eller pålägga svenska folket utgifter, då fordrar
vår regeringsform (RF.), att äfven riksdagen skall ge sitt
samtycke. Då nu konungen använde denna sin rätt till att
inleda Sverige i union med en annan makt, så kunde det
alltför lätt hända, att denna union på något sätt kom i
kollision med Sveriges föregående grundlagar, särskildt med
SO. och RF. Konflikterna med den förra förebyggdes
visserligen därigenom att SO. i GL:s sjätte § bekräftades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
