Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
infläta unionsbestämmelserna i denna samma norska lag;
skälet härtill var tydligen att man ville visa, att unionen
själf hör till Norges författning; men formen var mycket
olycklig, enär det nu blef mindre klart hvar skiljomärket
går emellan bägge. Då man sedan skulle skifta ut Sveriges
part i unionen emellan dess konung och dess riksdag, då
handlade man tvärtom, då upprättade man i och för
riksdagens andel en särskild akt, som alltså kom att upptaga
några stadgar ur GL.; men genom att i denna akt insätta
äfven några nya unionsvillkor och sedan gifva det hela
karakteren af ett nytt fördrag, så ökade man faran för
missförstånd, i det att det nu för ytliga blickar lätt kunde se
ut som vore alla föreningsvillkor här samlade och det
unionella området alltså uttömdt med RA. — medan den i
verkligheten skiljer icke Sveriges rätt från Norges, utan
svenske riksdagens från svenske konungens. Och som man
i alla fall lät de i RA. upptagna §§ stå kvar i GL., så
gaf man den senare en ytterst komplicerad beskaffenhet, som
visserligen gjorde sitt till att försvåra den rätta
uppfattningen; ty det är onekligen icke så lätt att genast förstå, att
en akt, som kallar sig blott och bart Norges grundlag,
verkligen utgöres af trenne skilda rättshandlingar: först en
verklig norsk lag (de delar som stå äfven i EF.), sedan
en svensk-norsk traktat där bägge rikenas riksdagar
medverkat (de delar som stå äfven i RA.), slutligen en
svensk-norsk traktat där konungen ensam fört Sveriges talan (de
delar som icke stå på något annat ställe).
Så omgafs det unionella förhållandet från första
början med en atmosfer af oklarhet och tvetydighet som icke
bådade något godt. Dörren stod öppen för ett dubbelt
missförstånd: å ena sidan hafva norrmännen kunnat påstå,
att RA. ensam var den unionella öfverenskommelsen, så
att allt det öfriga i GL. ej anginge Sverige; å andra
sidan har från svenskt håll framkommit den uppfattningen,
att Sveriges rätt sträcker sig öfver hvarje ord i GL., från
det första till det sista. Den senare åsikten har ännu icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
