Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riket mot förnärmelser i det andras press. Men nu var
måttet rågadt; krigarblodet sjöd öfver; då intet annat val
var öfrigt än krig med stormakterna eller statskupp i Norge,
så var hans beslut snart fattadt; han skref till makterna att
Norges författning skulle våldsamt förändras därest ej
konventionen bifölls, en underrättelse som dessa enväldiga
furstar naturligtvis med fullt gillande mottogo; så
sammandrogos i närheten af Kristiania (Etterstad) 6,000 man svenska
och norska trupper, och till stortinget aflätos ljungande
skrifvelser. Detta var ett språk och ett handlingssätt som
tinget förstod, och det skyndade därför att gifva med sig
innan det kommit till den sista ytterligheten.
Sådan är historien om “den danska uppgörelsen“.
Med underliga känslor följde man i Sverige sakens
utveckling. Till någon direkt konflikt emellan unionsländerna
hade det ju icke kommit alldenstund konungen ensam red
ut stormen; men man kunde icke dölja för sig att detta
uppförande från Norges sida var något helt annat än man
väntat sig vid unionens ingående. Norges handlingssätt i
denna sak har också äfven af dess egna författare på det
skarpaste klandrats, och kan endast förstås om man
besinnar dess genomusla finanser och dess obekantskap med
sakernas egentliga sammanhang.
Inflätad i detta sammanhang var äfven en annan sak,
hvars verkliga beskaffenhet länge legat i dunkel och ännu
på många håll är föremål för misstydning. I början af året
1819 hade engelska smugglare, som länge drifvit sitt spel
uppe vid Bodö (nära Lofoden), med öppet våld satt sig
emot de norska myndigheterna på platsen, uppbrutit
packhusen, bemäktigat sig sina beslagtagna varor och så seglat
dädan. Ett sådant hån mot Norges rätt och värdighet kunde
naturligtvis icke lämnas obeifradt. Men detta var alldeles
samma tidpunkt då Sverige för Norges skull var i
öfverhängande fara för ett krig med Europa, och på Englands
bemedling i uppgörelsen med Danmark stod dess enda hopp
att undgå denna fara. I samma majdagar 1819, då den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
