- Project Runeberg -  Unionen. Sådan den skapades och sådan den blifvit / Del 2. Unionens historia 1814-1891 /
37

(1893-1894) [MARC] Author: Rudolf Kjellén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riksföreståndarskap, det talar också om försvaret, om
utrikesledningen, om handels- och rättsförhållanden, om
gemensamma utgifter, om ansvar, och hela successionsordningen
är flyttad in där. Förslaget baserar sig på principerna om
rikenas fulla själfständighet i inre förhållanden och fulla
samhörighet utåt
samt fulla likställighet inom
samhörighetens område; så har kommittén fattat grundsatserna i den
bestående unionen, vid hvilka den af sin instruktion var
bunden — dock icke utan reservation från svensk sida i
fråga om likställigheten (Hartmansdorff). På tvenne håll
har kommittén alltså haft riktad sin hufvuduppmärksamhet;
dels att utveckla och stärka den samhörighetsprincip, som
genom GL:s och RA:s ofullständigheter råkat i fara, och
dels att noggrant rensa bort alla bestående undantag från
jämlikhetsprincipen.

Vid tillämpningen häraf stadgas uttryckligen, att
traktater alltid slutas å bägge rikenas vägnar (§ 2); att en
gemensam handels- och sjöfartsfond skall finnas (§ 88); att
konsuler och ministrar äro unionella ämbetsmän (§ 47).
Vidare föreslås, under motstånd från två af svenskarne
(Hartmansdorff och Warberg), att äfven utrikesministern
skall vara gemensam, svensk eller norsk efter konungens
behag (§ 43, a). Slutligen utsträckes gemenskapen äfven
till unionens försvarsväsen, så att rikena skola tillsammans,
utan hinder af den norska landtvärnsklausulen, uppsätta en
minimikrigsmakt (föreslagen till 42,000 man på fredsfot,
63,000 i krig). Härvid, liksom vid gemensamma utgifter i
allmänhet (till konungahus, utrikes- och krigsväsen), lägges
folkmängden till grund, efter regleringar hvart 15:de år.
Vid alla gemensamma beslut och organisationer råder
däremot en fullständig jämlikhet. Diplomatiska mål höra till
en konselj af utrikesministern och ett statsråd af den andra
nationaliteten; gemensamma kommandomål till en konselj
af 1—2 statsråd från hvartdera riket; öfriga unionsärender
till ett Förenadt statsråd, med olika sammansättning efter
konungens vistelseort, men alltid full motsvarighet för bägge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue May 13 00:03:25 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krunionen/2/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free