Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bereda denna uppfattning mark äfven i Sverige. Och så
kunde de bägge folken år 1864 gå till firande af unionens
50-åriga tillvaro, utan att några missljud blandade sig i
feststämningens harmonier.
Under sådana förhållanden var det, som de Geer i
sammansatt statsråd den 4 Jan. 1865 återupptog frågan om
revisionen; norska regeringens tillstyrkande kom den 28 i
månaden, under reservation dock mot all utvidgning af
gemensamheten; och i nytt sammansatt statsråd den 6 Febr.
1865 nedsattes den andra stora unionskommittén, af
14 män, 7 från hvardera sidan[1].
Kommittén, redan från början klar med sin uppgift
att revidera hela unionsrätten, skred raskt till verket. Den
sammanträdde i Stockholm den 29 April och utsåg efter
ett par månaders öfverläggningar ett särskildt arbetsutskott
(Berg, Björck — Aschehoug, Vogt) att göra utkastet
klart; i Okt. 1866 började ett andra sammanträde af hela
kommittén granska utskottets arbete; vid årsskiftet
nedsattes ett redaktionsutskott, och vid ett slutsammanträde i
Varberg från den 18 Juli 1867 företogs den sista
justeringen. Den 29 Aug. 1867 är förslaget dateradt.
1867 års förslag till Föreningsakt — ämnad att
för hvartdera landet få grundlags natur — är sålunda, olikt
1844 års, framsprunget ur ett svenskt initiativ. Från svenska
sidan väcktes också upprepade gånger på tal de Geers
hufvudtanke, införandet af ett unionsparlament; men den
strandade på norrmännens bestämda motstånd, hvarvid de kunde
hänvisa på konungens uttalande 1862, som i själfva verket
blef denna kommittés instruktion. Det var således denna
gång en mera principiell brytning emellan kommitténs
svenska och norska hälft än 1844; och det var den senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
