Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Preussen-Österrike; och äfven efteråt byggde konung Karl
skimrande planer om en sam-skandinavisk stat med
gemensam utrikespolitik, gemensamt försvar och gemensam
tronföljd — sköna hägringar i en diktaresjäl, hvilkas sista
verklighet försvann i luften med krutröken vid Dybböl och Als[1].
Men om skandinavismen således än en gång stupade
på den hårda verkligheten, så hade den dock slagit en
brygga af gemensamma känslor mellan månget svenskt och
norskt sinne; och mer än ett tidens tecken syntes antyda
ett större förtroende och mera samverkan mellan folken.
Med 1863 och 1866 års värnpliktslagar närmade sig Norge
åter den proportion mellan liniens och landtvärnets styrka,
som funnits 1814 och som Sverige räknat på då det
medgaf landtvärnsklausulen; genom lagen af den l2Maj 1866
anvisades således af 10 åldersklasser 7 åt linien, och dess
fredsstyrka fastslogs till 12,000 man men dess krigsstyrka
till 18,000, hvilken siffra skulle kunna ytterligare ökas med
stortingets samtycke. Året förut hade svenska regeringen,
till stor del för Norges skull, afslutit handels- och
sjöfartstraktaten med Frankrike af den 14 Febr. 1865,
där fördelar för sjöfarten, hvaraf Norge drog den
ojämförligt största vinsten, köptes med tullnedsättningar, hvilka för
Sveriges del representerade en årlig förlust på millioner och
därför vid den kommande riksdagen ådrogo regeringen
mycket obehag. Under inflytande af denna anda af
försonlighet och tillmötesgående rikena emellan hade ock år
1863 den första vetenskapliga framställningen af
unionsrätten sett dagen; skrifven af en svensk man, professor
Rydin, genomför den med mycken fullständighet den
specifikt norska uppfattningen af unionens tillkomst åt alla
sidor, och har härigenom i icke ringa mån bidragit att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
