Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till konsulatväsendet är beräkningsgrunden en annan, i det
att hänsyn tages ej blott till folkmängden utan äfven till
handelsflottornas dräktighet och handelsintressena i
allmänhet; härvid antages, efter konsulatkommitténs beräkning 1856,
att 4 delar af det hela komma på Sveriges och 3 på Norges
lott; och i öfverensstämmelse härmed börjar Norge äfven
här utgöra sin rättvisa del år 1857[1]. — I fråga om
fördelningen af unionens försvarsbörda finnes däremot icke alls
någon öfverenskommelse träffad, det är och förblifver
hvartdera rikets ensak att ordna sitt försvarsväsen. Då unionen
således fortfarande måste sakna bestämda regler om
proportionen mellan rikenas skyldigheter i det allra viktigaste
hänseendet, så återstå för folken inga andra än de
moraliska förpliktelserna att hvart för sig upprätthålla de
förutsättningar, på hvilka unionen byggdes. Detta vill för
Norges del säga, att alla organiserade stridskrafter fortfarande
likasom 1814 skola föras under namnet linie och således
tillhandahållas det unionella försvaret. På detta håll har
emellertid en stor fara växt upp för unionen, i det att
stortinget från 1836 börjat anslå medel åt landtvärnets
organisation utan att tillika ändra dess namn. De nya
värnepliktslagarne från 1860-talet gifva landtvärnet rent ut “samma
bestämmelse som linietrupperna“, men behålla det oaktadt
stadgan att det kan “kallas till tjänst endast inom rikets
gränser“. Härmed är man inne på en ytterst betänklig
väg, som kan leda därhän att Norge, äfven utan formlig
ändring af GL. § 25, med landtvärnsklausulen i hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
