- Project Runeberg -  Unionen. Sådan den skapades och sådan den blifvit / Del 2. Unionens historia 1814-1891 /
66

(1893-1894) [MARC] Author: Rudolf Kjellén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fritager sig från all delaktighet i Sveriges försvar. Ännu
ligger dock faran mera i form än i sak, så länge Norge
åtminstone bevarar samma förhållande mellan liniens och
landtvärnets styrka, som ingick bland Sveriges
förutsättningar då det år 1814 gaf sitt bifall till § 25 i GL.[1]

Medan unionsförfattningens tillämpning sålunda
medförde allt djupare förändringar i det 1814 aftalade
förhållandet, stod emellertid författningen själf så godt som stilla.
De stora ansatserna till att bygga om det hela gingo ju
alldeles i kvaf. Ett och annat reparationsarbete i unionens
rättsliga ytterbyggnad hann dock under perioden utföras.
Så drog 1840 års ombildning af svenska statsrådet med sig
vissa förändringar äfven för unionens del. Den 16 Maj 1840
ändrades RF. § 13 därhän, att krigs- och fredskonseljen
hädanefter fick 10 svenske ledamöter, de tio statsråden.
Samma dag sanktionerades den nya lydelse af RF. § 43,
hvarigenom justitiestatsministerns själfskrifvenhet till
ordförandeplatsen i Sveriges t. f. regering upphörde och
konungen i stället fick utse denne ordförande efter behag bland
statsråd och prinsar. Den 9 Nov. 1844 bragtes Sveriges
grundlag, genom ändringar i §§ 39 och 43 RF., i
öfverensstämmelse med de förhållanden som genom unionen inträdt,
i det nu uttryckligen tillades, att riksföreståndarskap
inträder först sedan konungen rest utom Sverige och Norge, samt
att t. f. regering i Sverige sättes äfven då konungen “till
konungariket Norge“ reser. Detta riksföreståndarskap själft
fick, genom ändringar i RA. § 7 af den 8 Maj 1841 för
Sveriges del och den 2 April 1845 för Norges, delvis nya
beståndsdelar och arbetsformer; Sveriges statssekreterare och
hofkansler hade nämligen försvunnit; på svenska sidan i
interimsregeringen kommo därför nu de 10 statsråden allena
(liksom i krigs- och fredskonseljerna), på norska sidan
motsvarande 10 statsråd (i krigskonseljen fortfarande minst 8
och i fredskonseljen 3 norrmän); bland dem blef i rent


[1]
Se ofvan s. 53. Om faran i allmänhet, se Unionen I, ss. 42, 47 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue May 13 00:03:25 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krunionen/2/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free