Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigstugan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var med det vet inte jag. Säkert är emellertid att
Johan Petter var favoriten. Regenta var en frodig
femtioårs människa med tjocka läppar, små talgiga
ögon och lätt grånat hår. Hon var despot och
styrde med järnspira. Hon hade många år bott
tillsammans med skinnskräddare Parath i
Uddestorp, och när han dog — han frös ihjäl efter en
vintermarknad i Ingatorp ute på Bruzaholmsskogen
— sökte hon och fick den just lediga och
framstående befattningen som Regenta i fattigstugan.
När hon var på dåligt humör och skulle liva
upp sig med en kaffeskvätt och gick fram för att
elda i spisen, där vart hjon hade sin egen
kaffekokare stående, kunde den onde flyga i henne så
att hon slängde alla de andras kokare utåt golvet
så sumpen yrde och skrek: — Ja har ju sagt att
spisen ä min!
»Spisen ä min, sa Regenta,» var ett ordspråk
i socknen.
Vid sådana tillfällen blev det liv i luckan.
Grejsen svor och gubben Stolpe lovade att skära
av morlösa (matstrupen) på Regenta. Muffa-Lotta
skällde på kinesiska och Falka-Stavas ögon lyste
som onda stjärnor. Hon ville bitas och rivas, men
Regenta var stark och satte henne i sängen så
lumporna yrde.
Regenta bodde i vindskammaren. Det var
liksom förnämligare. Så när hade jag glömt berätta
att det andra rummet på nedre botten upptogs
av gubben Geiz, f. d. husar och tokig, fast hans
galenskap som oftast var av det mildare slaget.
Han låg i sin säng höljd i trasor av de mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
