Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
’ BANBRYTAREN.
"En indian."
"Hva ska han här ?"
"Han har varit min vägvisare."
Den snälla gumman bjöd oss in, och vi fingo potatis, fläsk
och bruna bönor samt te och mjölk. Indianen drack sitt te,
men icke mjölken. Då vi hade spisat, fick han sin likvid,
$1.50. Han såg på dem, virade sedan in dem i ett hörn af
filten, grinade till och ilade sedan tillbaka lika fort som ett
rådjur.
Ännu hade jag dock några mil fram till målet. Denna
norska familj på ön lät sin jänta följa mig en mil, — sedan
vände hon om, sägande: "Kör så och så, och då kommer du
till ett hus diir borta, tu mil." Den besvärliga tjockan
hindrade mig, så att jag icke kunde se något hus; men ändtligen
kom jag dock dit, nästan förfrusen. Där var en norsk
farmare, som åtog sig att följa mig den återstående vägen fram.
Mörkret hade nu redan fallit öfver oss. Framkommen till ort
och ställe sent på kvällen fann jag, att inga män voro hemma.
De voro alla uppe vid fästningen och arbetade på ett
tegelbruk. Detta var nu på fredagskvällen. Följande kväll skulle
männen komma hem. Jag måste alltså stanna till söndagen.
Männen hade nu kommit tillbaka till sina torftiga, men
kära hem och till sina kära familjer, söndagen hade inbrutit
klar och ljus, och gudstjänst skulle hållas, men ingen kyrka
fanns, och ingen ringklocka kallade till gudstjänst. Först
döptes sex barn, som därigenom blefvo lemmar i Kristus och
hans kyrka. Detta var ju också en stor högtidsakt. Sedan
följde predikan, skrift och nattvardsgång, och allt folket
tycktes vara glada och belåtna med besöket.
Innan jag afslutar denna lilla berättelse, måste jag dock
omtala ett samtal, som jag hade med en gumma under
lördagen. Hon var en af Jönköpings-läsarna. Jag satt där
inför denna kvinna som inför ott, ministerium. Hennes
frågor till mig voro ungefär dessa: "Är pastorn en född eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
