Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄ RA FÖRSTA MISSIONSMÖTEN. 179
gjord präst? Hvad är orsaken till att ni har blifvit präst?
Är det brödet eller äran? Predikar ni Kristi evangelium af
nödtvång eller gärna? Hvad tycker ni om pietister? Tror
ni, att Waldenström är villfarande? Finnes det några barn,
där ni är präst? Hvarför komma icke Augustana-prästerna
oftare hit ut? Älskar Gud mera en människa, då hon är
mera from och snäll, än då hon felar och faller?" Af dessa
frågor kan man sluta till att gumman var kusin till mor
Enfaldig. Man skulle nästan vilja antaga, att man så diir ute
på utkanterna icke skulle träffa på sådana spränglärda
gummor, men ja män finnas de, där man minst förmodar det.
Huru jag redde mig inför detta "ministerium", behöfver jag
väl knappast redogöra för för min ärade läsare. Så mycket
kan jag dock säga, att gumman bad mig snarast möjligt
komma tillbaka ditut. Detta anser jag vara ett godt vittnesbörd.
Gumman serverade en god middag, och den bästa kryddan
därvid var min hunger. Men min stackars häst fick ingen
hafre; ty det lilla de hade sått hade gräshopporna skördat.
Såg det fattigt, ödsligt och eländigt ut någonstädes, så var
det här. Vid min återresa tog husfadern en "ponv", satte
sig på den och gjorde mig sällskap en mil utåt slätten, och
då han var färdig att vända om, gaf han mig följande
anvisning på "vägen", som jag skulle resa: "Kör nu ett stycke
rätt så, där är en ’väg’, kör öfver den. Kör så ett stycke, där
är en ’väg’, tag den och kör rätt så —• förstår du ?"
Det var på söndagseftermiddagen klockan tre, då jag
lämnade nybj’gget. Vägarna, som han gaf mig anvisning på,
vet jag knappast om man kan kalla vägar. Jag skulle nu resa
ett stycke åt norr och sedan "så", sade mannen. Jag reste i
norr en stund, men fann ingen väg. Höll på, till dess mörkret
inbröt. Nu stod jag framför en stor insjö och kunde icke
komma längre i norr. Jag vände då om, och som himlen var
klar, visste jag väderstrecken. Jag måste nu gå till fots vid
sidan af vagnen oeh köra och hoppades kunna komma tillbaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
