- Project Runeberg -  Banbrytaren. Historisk skildring af nybyggarlifvet i Nordvästern under en tid af trettiofem år 1870-1905 /
223

(1906) [MARC] Author: Sven Johan Kronberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE MINIS TERIELLA HANDLINGARNA. 223

jag skulle hållit en ljungande straffpredikan öfver dem, som
bjudit honom in på krogen. D.et sades sedan, att dessa icke
voro med på begrafningen. Modern till den döde var nästan
förtviflad. Är då ett sådant tillfälle rätta tiden oeh stället
för en domedagspredikan? Vi tro det ej. Somliga tro, att
likpredikan skall uträtta så mycket; men har du hört, att
någon blifvit väckt och omvänd under en likpredikan? Jag
vet ingen. Folk med separatistiska tendenser vilja, att man
i liktal skall fördöma alla dem som icke de haft förtroende
för. Den otrogna människan vill ha döden till ett
"nådemedel". Är bara människan död, så är allting väl, mena de.
"Hon har nu sluppit ifrån allt lidande, allt elände." Hvad
det timliga beträffar är ju detta sant, men det finnes bortom
grafven en räkenskap, en dom och ett straff för de
orättfärdiga, detta tänka de icke på.

Det sentimentala, som så ofta vid begrafningar förmärkes
hos den dödes anhöriga, innebär vanligtvis ingen syndasorg,
det märkes snart nog efteråt. Ett liktal är dock i sin
ordning — en predikan med ledning af något bibelord, riktad
till folket, att de må besinna hvad dem framdeles öfvergå
skall. Predika lag och evangelium för människorna, medan
de lefva, och säg så litet som möjligt om dem, sedan de äro
döda. Då en pastor blir ombedd att begrafva någon som
icke tillhört församlingen och han får resa några mil och
tillsätta en half eller en hel dag, och den dödes anhöriga ändå
icke säga så mycket som tack för besväret, vore det kanske
icke så orätt, om man läte dem själfva stoppa ned den döde.
Då de icke behöfde pastor, kyrka, Guds ord och det heliga
sakramentet, medan de lefde, så kunde de gärna äfven vara
kyrkans tjänst förutan efter sin död. Med afseende på
sådana, som varit medlemmar i församlingen, är det visserligen
pastorns kära plikt att få bevisa dem den sista tjänsten, men
det kännes lite besynnerligt, då deras anhöriga icke ens taga
pastorn i hand oeh siiga tack. Om det nu iir så, att personen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:32:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ksjbanbryt/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free