Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mån Lisbet!), för att spara sig och Rosina henrtes
tumöra insinuationer, tar urkällan tlil detta prat,
nom, bygdt på det verkliga factum, att detta
fruntimmer varit till ytterlighet förålskadt i den unga
Skandinaviska Baronen, mi forsade fram och antog
allt mer och mer säkra och bestämda former.
Äf-fen åt detta skrattade Axel och lärde
Carldet-eamma. Axel kände ett outsägligt behof att älska,
att få till en qviuna öfverlemna hela sitt varma,
r8it kjsrta. Axel sig, likasom i en trollspegel, en
enda bild, setn lockade honom; men deh jagade
han alltid bort, utan att kunna beqväma Sig alt
*öka någon attnan. Söka i allmänhet var nägot,
som Axel åldrig kunde, aldrig kunde lära s% et)
gång. Att söka sig en maka, var för AxeJ en den
vidrigaste, osmakligaste tanka. Ati’ söka Upp, om
icke annat ån ett för kommet papper, en nyekel
eller dylikt, det satte innu hela hans heta blod i
rörelse; han bet.ihop tänderna, ögonen gnistrade,
.och, huru mycket han än efteråt hånade sig sjelf
för ett dylikt vanmägtigt utbrott af vrede, inföH
det dock ännu tid efter annaiu Besinna nu, om
dkxel skulle sökt sig en roa ka! Men det lät han
ock visligen blifva. Deremot försökte han att
vän-fa sina tankar vid att bortjaga den omnämnda
biidén eller tänka sig densamma som en annans
tillhörighet. Axel hade förut aldrig känt en gnista
af verklig svartsjuka. Det var således en för ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
