Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K sade Kan Kara: ”C’est ai common, paint de
gentillesse, point de grace, et poor de l’esprit? —
”Oh, il n*y en a poor deux liards!” — Men dett*
Tar alldeles icke händelsen med Rosfiia* Han
fattade Och besvarade, naivt och artigt, alla han*’
tittå éaltkorn och fina allusioner. Hon skrattade
gerna åt hans, ofta iratt qvicka och val
placerade, infall. Hon svarade honom ledigt, på ren*
god Franska, när han tilltalade henne si. iton
sJSng små Franska visor till sin goitarre,och små
näpna Svenska äfven, hvilka, med hennes lediga,
glada sått att framföra dem, roade gubben obe»
tkrifligt. Hanvblef ibland så glad, att faan
klappade händerna och ropade: ”Bravo, Bravissimof
”C’est charmant, — c’est parfait, — on ne pent
**pas mieux! — encore ona volta, s’il vous plaît
”belle petite cousine!” — Oefa då blixtrade do
lifliga ögonen och de hvita tänderna, hvaraf haq
innu hade hefa- munnen fall. Rosina gjorde
honom gerna till viiljes, och inom en liten tid
kom-mo de gamla i tysthet öfverens om, att hon yap
en ”charmante flicka” — jast en sådan, som pao»
pade till nnga Albert. Gobben såg på ytan, Gtef»
Tinnan på den förträffliga kärnan hos den unga
flickan, som för hvar dag blef henne lärare, faså
hon obetydligt hade den förmågan att visa detta«
Middags-conversationen var nu ofta ganska rolig«
Hofmarskalken gjorde ibland sä qvicka och roliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
