Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmärkningar eller jemnförelser, mellan aln
Ag*-tha och den af horipm väl kända gomman
’’Madame” och deras kok-konst, att Rosina ofta var
får-ig utbrista 1 det ungdomliga, hjertliga skrattet,
som nästan gör ondt; men hon hejdade sig alltid,
ty hon visste ej rätt, om det icke kunde stöta
Tante Julie, och det ville hon visst inte, eller
kanske finnas obehörigt af Onde Jean Jacques, och
det ville den goda fiiekan heller inte* ,
—- Age charmant! bara lek, bara glädje, point
de souci, point de trlstesse! — sade
Hofmarskal-ken ibland, när Rosina hoppade ut, och han visste
icke, kunde åldrig anat, fattat eller ’begripit, att
hon dä ofta sprang upp på sitt lilla rum, kastade
•i* i en viss ungdomsförtviflan öfver sin, bädd
och sade knsppt hörbart, likasom nr botten af
hjertat: ”Axel! Axel! O min Gud, om du älskat
”mig! Huru salig skulle jag då icke varit? — Och
”nuf —■ nn fiuns icke en stjerna, icke en enda
”ljuspunkt på min framtids himmel.” Men, om
någon kom och sade: ”G ref vinna n frågar efter
Fröken.” —”Hofmarskalken frågar efter Fröken,” — då
«varade hoir: ”Straxl” — torkade hastigt de
vackra mörkblå ögonen, klippte litet med de långa
Ögonhåren, att inga spår af tårar skulle synas,
och ilade ned, — som det tycktes — lycklig och
glad.
Sadana måste qvinnans sorger, sådan qvinnans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
