Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«sfr *5 m
åt henne betydningsfullt och lade handen/ icke tå
mycket just på hjertat, som icke mer på ett
hopviket papper, som han visade Rosina ett hörn
Btaf. Albert var en lefvande bön, än i sorgliga,
än i skämtsamma ord, och till svar af Rosiuoflck’
lian sällan andra ord än innerliga böner att vara^
förnuftig och försigtig, samt hafva ögon och tan*
kar med och omkring sig, och komma ihog, huru
litet det ville till att illa anskrifva en ung,
värnlös flicka i ett stort, talrikt, mycket pratande och’
föga öfverseende brunnssälUkap.
. Ibland tog Albert raison, ibland alldeles icke.
Boden hadc, allt sedan den olyckliga
bolero-aftonen, varit litet sticken på Rosina, böuderat
henne och trott, att det var 4e riguéur att vi*a
sig litet fler, och litet Spansk, och iitét på sfn
* r >
kant. — Men allt detta var så litet% att Hbsina
kftappt orkade märka det.
Axel närmade sig aldrig Rostfria, och det vat
no en hop andra nnga passagerares tour
(hvari-hland Notarien Aigernonl att göra sin cottr hos
dagens drottning, hvilket Rosina, oaktadt all
af-und och allt prat hit och dit, ändå
ovedersägligen var.
Medan tiden löper fram, eller, bättre sagdt,
till att fördrifva tiden för en otålig läsare, vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
