Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m ne m. ’
dan, eller till och med bakom dem! —
Axel sagta, men tydligt, ty jag måste talanrecLer#
Rosina lydde. Det är den första rena, verk*
liga kärlekens gärd hos qvinnan, lydnad! Lydnad*
si vidt hon kan, sä vidt icke sjelfva hennes
lydnad skalle nedsätta henne i den outsägligen
älskades egna ögon. ttosina lydde. Sällskapet rar
stort, och man gaf just icke akt pä, att ofta nog
två och trä personer halfhögt, och ohörbart for
de andra, samtalade. Albert rnirkte det dock, ty
han märkte allt, som rörde Rosina; men på Axel
kunde aldrig hans svartsjuka falla: han anade
dessutom, att Axel talade om Theodor, och han af*
styrde sjelf ett par gånger, att de icke blefvO
störda af Stephanie, som var outtröttlig uti att
haka 6ig fast och förfölja Rosina, för att sedon
titlegna sig litet af den hyllning, som vankades
i hennes grannskap, och för att dessutom knnno
säga: "Rosina och jag, jag och Rosina." etc. Men
nu föresatte sig uuga Albert att brultr un peu
dencens pour elle, och då glömde hon alldeles bort
Rosina.
— Jag har en dépéche till er, Fröken Rott*
na! — sade Axel, när han trodde 8ig; icke mer
behöfva frukta grann-öron — Ni mäste genomläsa
den och på samma gång besinna, att ett stort
ansvar är edert, och att ödet lagt i er hand att
verka mycket godt eller mycket ondt för den ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>