Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I m -m.m
förvillade Theodor, ty vare det långt ifrån
Ig att påstå honom vara fnllt vid sina sinnen;
det är han ingalunda, fast han visst icke år si
galen* som Småsinnet och fjesket viil inbilla sig
och andra. Men akta er, Fröken Rosina! Det är
eq farlig sak, ni åtagit er, troligen af godhet pch
medlidande, och qvinnligt ömt deltagande, ty jag
vill aldrig tänka mig den fasan, att det knnde
vara af lättsinne och hog för att experimentera,
huru det skulle vara att äfven räkna en vansinnig
biand antalet af edra älskare.
.-—Axel! Baron Löwenstern! — sade Rosina och
vred sina små händer — Tala ickje sä, jag ber er!
Tro mig icke så illa, jag besvär er! Jag har
handlat oförsigtigt, barnsligt, mycket illa, jag
medgif-vev det, då jag lånade den minsta
uppmärksamhet åt en varclsé, som icke hade sina sinnens
fullkomliga bruk; men ack, min Gud, hvad mina
motiver voro rena ochgoda! Huru innerlig minltog
var, att den arma Theodor i min vänskap skulle
finna några ögonblicks lindring i sitt svårmod,
och att han i utgjutande af sitt*hjerta till en va*
relse, som icke sköt honom ifrån sig, skulle finna
någon liten tillfredsställelse! Ack, jag tyckte denna
lilla uppoffring för hans skull var Gud så
behag-lifft och det fanns ögonblick, — tilläde hon, och
tiraroe föllo så skönt från de hulda ögonen —
j4xely IIf 0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
