Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR 9
åldrar, ockfå i de andra fkaldekonftens
delar, kunnat umbära all fremmande
hjelp af de gamlas vitterhet, och ändå
he rätta fordra et välförtjent rum ibland
mennifkoflägtets ypperfta författare?
Man oförrättar verkeligen våra nya
re tids fkalder, då man få ofta fkyller
dem för brift på upfinning i fina dikter,
och at de näppeligen fkola kunna fram-
bringa något dugligt af fig fjelfva , utan
at apa eller likna de gamla Grekerts och
Romares vittra fnilleverk. Knapt up-
täcker man hos någon ny författare en
frark , vacker, eller rörande tafla, förr
än man är färdig at upföka des urbild
hos de gamla, för at dymedelft beröf:
va honom, få vida möjligt är, all ära
af fit arbete, minfka tidehvarfvets förs
troende för fina författare, och tvinga
dem , at vördfamt erkänna fit intet emot
fmillen, fom åtminftone haft den förtjen-
ften fram för dem , at et eller flera tu-
fende år förut få lemna fina verk åt ef:
terverlden. Man tycks glömma ; at a-
turen, mennilkohjertat, dygden och la=
ften , deffa beftändiga ämnen för fkal-
dernas fång, i alla åldrar och på alla
flällen, varit och förblifva de famma,
och at de fåledes aldrig kunna teknas
«NedtDel D äns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
