Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[RE
annorlunda i verldens fenafte, än des
torfla tidehvarf. En likhet emellan ce
törfta mäftares arbeten, då de hafva
famma förebild, blir aldeles nödvän-
dig, de måga hafva blifvit författade
när fom helft, utan at man derföre be-
-höfver tro, at den ene efterapat den
andra, Raphaél hade aldrig kunnat måi-
Ja Venus, utan at i det hufvudfakliga-
fle likna Apelles ; ty naturen är fnillets
almänna ledare och förefkrift. Det är
derföre icke heller möjligt, at Milton
t. ex. fkulle kunna belkrifva en form,
en flagtning eller hvad fom helft, utan
at dervid, til en del åtminftone, nyt-
tja famma tankar och uttryck, fom Ho-
merus: En ftorm i vår, och en florm
i Homeri tid, äro förmodeligen alt det:
famma , och måfle nödvändigt fkildras
på famma fitt, fkalden må då lefva un-
der /Equatorn, Europas mildare luft-
fireck , eller högft up bland Orcadernas
flela klippor. ’ Hade det blifvit en Mil-
töhs , Voltaires, Racines eller Molhieres
lott, at lefva i det fria” och vittra Gre-
keland, och verlden deremot förftt i vå-
ra fenare tider ägt Homerus, Sophocles,
Arillophanes, och flera ålderdomens nu
få kallade originala fnillen, är det otvif-
velaktigt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
