Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En släktby och dess stamfader. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En släktby och dess stamfader 155
Bild j. Plan av övervåningen av stugan på gård A i Lunds by.
Jämför bild 4.
giften att den varit prästgård synes bero på ett misstag, ty
åtminstone från 1630-talet och ända ett stycke in på 1700-talet anges den
vara kronohemman och arrenderades en tid under Gladhammars
kopparbruk. Det har alltid varit ett helt hemman. År 1655
reducerades detta tillbaka till kronan och Karl XI :s gåva förändrade ej dess
karaktär. Den skattefrihet han medgav skulle endast gälla under
Per Olssons och hans hustrus livstid och fram emot mitten av
1700-talet övergick gården till frälsehemman och har sedan dess så
förblivit. För åborna spelade detta ej så stor roll i det dagliga livet, ty
det var endast en mindre gradskillnad i skatt mellan hemman av dessa
olika arter. Någon försäljning eller pantsättning kunde det dock
ej bli fråga om för böndernas del.
Svårare är det att följa hur hemmanets uppdelning i detalj gått
till. De bönder, som upptagas i jordeböckerna, motsvara nämligen
ej alltid med säkerhet de verkliga lottinnehavarna. År 1700
omnämnas tre, 1750 fyra, 1775 sju och 1805 fem åbor. Det har icke
varit ovanligt i byar som denna, att en bonde stått skriven för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
