Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En släktby och dess stamfader. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 52 Sigurd Erixon
Bild 6. Bygata med uthus, i fonden bytorget. Lunds by.
lott, som i själva verket brukats av flera. Mycket talar för att det
har varit så i Lund, särskilt omkring år 1800 och därefter. Byn kan
därför redan vid 1700-talets slut ha varit uppdelad i åttingar, även
om det ej alltid funnits åbor på alla. Den nuvarande
gårdsuppdelningen och planläggningen av byn är också knappast mycket senare.
Ehuru ung har Lund samma organisation som ett bysamhälle av
gammalt haft i Sverige. Bönderna samlas till bystämmor och ha i
sin spets en »byman», väld vid nyårsstämman. Förr satt bymannen
kvar i ämbetet tre till fyra år. Numera, sedan de gamla banden
börjat lossna, går det ej så regelbundet till, utan tiden beror nu mest på
innehavarnas möjligheter att uppehålla tjänsten. Denna är av samma
slag som i andra småländska byar. Bymannen skall ha hand om byns
kassa och dess arkiv, som förvaras i byskrinet eller bylådan. Han är
ledare av alla gemensamma arbeten och företag och vakar över byns
intressen och den allmänna ordningen. Han kallar bönderna till
stämma, när så kräves och denna hålles alltid i hans hem. Någon
budkavle finnes icke för detta ändamål utan sammankallningen sker
genom muntligt bud. Däremot har man haft andra slags budtecken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
