Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korsvirkesstadens klassicism. Av Torsten Mårtensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Korsvirkesstadens klassicism 271
Bild 13. Kullagatan 3. Detalj av överputsad korsvirkesvägg.
ningen med hjälp av en putsad list. Gjordes denna med profilerad
eller sned yta, kunde det lyckas ganska väl att dölja övervåningens
framsprang, bild 13.
Även bruket att genom överputsning av äldre korsvirkesfasader
ernå en om stenarkitektur mera erinrande verkan går rätt långt
tillbaka i tiden, och frågan är, om icke dessa fasader åtminstone i
Hälsingborg uppträda tidigare än nybyggnaderna i putsat korsvirke.
Under slutet av 1700-talet synes sådan överputsning ha förekommit
i ganska stor utsträckning. En oljemålning i Hälsingborgs museum
från denna tid ger sålunda ett bestämt intryck av, att flera fasader
stå i puts. Den tidigaste säkra dateringen av en överputsad
korsvir-kesfasad få vi dock först genom en ritning från år 1789. Denna
gäller en byggnad i S. Storgatan 19, vilken av staden togs i bruk
som skollokal och säkerligen ingalunda är den första, som undergått
modernisering på här avhandlade sätt. Huset har fått en liten
frontespis och en kraftig gesims av trä — det senare en vanlig företeelse
på liknande byggnader — svagt förkroppad under frontespisen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
