Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modelejon i bondedräkt på 1600- och 1700-talen. Av Sigfrid Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modelejon i b onde dr äkt
183
på landsbygden, pl. VII. I den förut citerade beskrivningen från St.
Tuna säges, att den vanligaste huvudbonaden alltjämt är det vita
hucklet, fastän »allehanda ylle- och sidentyger til hufwudbonad äro ey
heller så sellsynt hos them». Hülphers gör liknande konstaterande på
1780-talet i Västerbotten och anmärker gång på gång, att
överflödet på grannlåt tilltagit under senare tiden och särskilt bland de yngre.
Så skriver han rörande Piteå: »Ibland qwinfolken i synnerhet är i
sednare år mera yppig och lysande klädnad antagen med granna
mösstyg och halsdukar samt helgedagsdrägt af satin, cattun och flanel
m. m. så at man i denna och andra socknekyrkor icke ser stor skilnad
emellan lands- och stadsboers tjenstefolk». Även från Jämtland
omtalar samme författare det tilltagande bruket av silkeskläden: »Ju
dyrare och wackrare de fås, desto häldre wäljas de, hwilket säges wara
en yppighetsföljd af norrska handeln». Den sista uppgiften kan
sammanställas med en notis, som Hülphers redan på 1750-talet lämnar
Bild 7. Brudgumssko från Malungs sn,
Dalarna. Nyttjades första gången 18J7.
Nordiska museet.
Bild 8. Manssko från östervallskogs sn,
Värmland.
Nordiska museet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
