Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur klövjestigen blev landsväg. Av Gösta Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2JO Gösta Berg
Bild, 8. Spångbro på fäbodväg. Särna sn, Dalarna.
tänka på vägarnas tillstånd. Denna väldiga kulturexpansion har
visserligen inträtt mycket sent i oändligt många svenska bygder, men
den tog sin början redan i heden tid. Och en av dess mäktigaste
pådrivare har efter allt att döma varit kristendomens framträngande
och den därmed följande omvälvningen av samhällslivet. Om det
redan förut hade funnits kungsväg och tingsväg, så blev nu
kyrkvägen ett begrepp att räkna med. Man kan förmoda, att den
välbekanta seden att bygga »bro» (det vill säga anlägga väg) för att
trygga sin egen eller nära anförvanters salighet, sådan vi känna den
från många runstenar, kanske främst har inspirerats just därav, att det
var kyrkväg man byggde. Man deltog på så vis aktivt i
omvändelsearbetet och trons befästande bland sina sockengrannar.
De anläggningar som på detta sätt, framförallt i Mälarprovinserna,
tillkommo, äro så stabilt utförda, att de mångenstädes i nästan
oförändrat skick bevarats till våra dagar. Men också på sådana ställen,
där vägarnas längd och de naturliga förutsättningarna tvingade till
enklare och mindre kostsamma vägbyggnader, betydde hjuldonens
införande en radikal brytning med det förgångna.
Myrspängernas funktion övertogs av de omsorgsfullare utförda väg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
