Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårarbete i Dalarna. Av Lars Levander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arbetet i tränsställningen bestod i tillverkning av flätor och
valkar. Sedan tränsställningens båda delar förenats med hårt spända
trådar, började man att ’tränsa’, varvid förr alltid två personer
arbetade tillsammans, i det att den ena höll lagom stora hårtestar (tjästar)
tillreds och den andra skötte själva tränsningen. Numera har
tränserskan de iordningställda hårtestarna tillhands i en karda bredvid sig.
Den första testen fästes mellan trådarna tätt intill den med ’vridkrok’
försedda ståndaren, de andra i tur och ordning så tätt intill den första
som möjligt. Varje test innehöll 10—20 hårstrån, längre och kortare
blandade, och väl 100 testar fästes på nu beskrivet sätt. Man hade då
till slut en ’träns’ färdig. Denna skulle man sedan med hjälp av
vridkroken ’vrida’ till en ’länk’ och hänga upp på den lilla kroken under
vridkroken. På samma sätt förfors med ytterligare två i samma
ordning tillverkade, ungefär halvmeterslånga länkar. När tränsen skulle
vridas till en länk, skedde detta tillsammans med otvinnat garn,
fastsytt vid ena änden av tränsen och med tillhjälp av fett och sot färgat i
samma färg som håret och kallat ’vridgarn’. När länken var
färdigvriden, lät man ett stycke tråd vara kvar i änden av den. Sedan
’lappade’ man ihop de tre länkarna i den trådförsedda änden och gjorde
en ögla av de framstickande vridgarnsstyckena. Denna ögla hängdes
på kroken under vridkroken, och de tre länkarna flätades ihop till
en fläta.
Till valkar användes alltid kortare hår än till flätor. Då en valk
tillverkades i tränsställningen, användes endast två trådar (ej tre
som vid vanlig tränsning). Håret tränsades så, att ett enda band
bildades; detta band kokades, torkades, plockades och kardades, varvid
trådarna i motsats mot i flätorna togos bort. Håret, som efter denna
behandling liknade s. k. frisörull, tränsades sedan och vreds på vanligt
sätt, alldeles som en fläta.
Kedjeställningen användes vid allt slags knyppling. Under
knypplingsarbetet stod man vid ställningen, bild 2 och 9 a, och flyttade sig
runt kedjetavlan, allteftersom arbetet fordrade detta. Man knypplade
med tillhjälp av hårtestar och ett antal blylod, högst 16, som hängde i
hemspunnen linnetråd. Den ena hårsträngens läggande över den
andra vid knypplingen kallades att ’taga över’, och vid arbetets slut
skulle man ’taga ned’, det vill säga ta bort det hela från kedjeställningen.
Vid vissa arbeten användes, som redan nämnts, knyppelpinnar i
stället för blylod. Ett eller flera blylod hängde under arbetet ned genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
