Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Timmermännen och byteslaget. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIMMERMÄNNEN OCH BYTESLAGET
Av SIGURD ERIXON
»27
i /li? BERÄTTADE om en timmerman, som kallade sig
överbyggmästare och som skulle bygga en stor länga vid Knutstorps gård.
Han kom på hösten och stod och högg upp tränagiar hela vintern.
Greven på Knutstorp tyckte, att det var besynnerligt och undrade,
om han kunde veta, huru många han behövde. Gubben svarade då,
att om det bleve en för mycket eller för litet, så skulle han bygga huset
för intet. Det visade sig, att han tillverkat jämnt så många som
behövdes. Greven frågade vidare, med vad rätt han kallade sig
överbyggmästare. Han bad då få låna grevens näsduk, som han virade om
sina utspärrade fingrar. Sedan lade han handen på huggkubben och
högg ett hugg mellan varje finger. Det gick bra, och han fick behålla
sin titel, ty ingen vågade göra huggen efter. Huset revs för cirka 50
år sedan, men gubbens eknaglar höllo det hela samman, så att det var
svårt att skilja bitarna från varandra.» — Denna historia, som en
meddelare till Nordiska museets Etnologiska undersökning berättat
från Kågeröds sn i Luggude härad i Skåne har motsvarigheter på
många håll, även om titeln överbyggmästare annars är okänd.
»Timmermän måste äras dom, det var fint främmande på en gård», säger
en annan meddelare uppe från Jämtland. En mängd mästerprov, mer
eller mindre besläktade med det nämnda, omtalas som bevis på deras
skicklighet. En utpräglad yrkesstolthet möter överallt hos kunniga
»yxkarlar», och ordstäv och vanor ge klart besked om att
byggmästaren och hans medhjälpare varit ett både aktat och fruktat släkte.
Respekten sammanhängde för visso med att den, som byggde ett hus,
också kunde skaffa sig makt över dess innevånare. Försiktighetsmåtten
voro för övrigt mångtaliga, vare sig det gällde att skydda sig mot
timmermännens makt eller mot ont och faror från alla håll.
Att timmermännen redan under medeltiden i Sverige varit organi-
12 — Svenska kulturbilder IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
